söndag 4 januari 2009

Paradiset Gaza

[Min andra blogg, http://israelisverige.no-ip.info/blog är f.n. nere, nätverksproblem.]

http://www.newsmill.se/artikel/2009/01/01/paradiset-gaza Publicerad: 2009-01-01, Uppdaterad: 2009-01-03

Gaza har varit fritt från judar efter augusti 2005, och araberna fick chansen att visa hur de ville bygga en stat. UNDER ANSVAR! Nu har de visat det. I augusti år 2005 lämnade den siste juden Gaza. Sharon hade mycket plötsligt fått för sig att göra detta experiment, efter att ha vunnit en jordskredsseger i valet tidigare, på att lova att han aldrig skulle lämna Gaza - vilket hans motståndare inom arbetarpartiet ville, Amram Mitzna. Till Mitzna sa han: “Netzarim (en judisk by i Gaza) är lika viktigt för Israel som Tel Aviv!”

Det är välkänt att han också hade samma problem som Olmert – ett antal poliser var efter honom för diverse ekonomiska oegentligheter, en hel bok skrevs om detta av de israeliska journalisterna Ofer Shelah och Raviv Druker, så liksom Olmert engagerade han sej i vild politik för att dessa poliser skulle skjuta upp hans fall på obestämd tid.

Judarna har en lång historia i Gaza. Det är ju idealiskt placerat på en karavanväg från Egypten norrut. En synagoga från 200-talet har påträffats, en annan från 500-talet. På 1400-talet beskrivs 50-60 judiska familjer i Gaza, och antalet ökar under de följande 400 åren. Kibbutz Kfar Darom startades där 1935, var förstås ödelagd av araberna 1948-67, och var därefter den första judiska byn som sattes upp igen. Där var en hel del diskussioner, det garanterades att “the disengagement” skulle ske i steg, och resultatet – överlämnandet av makten till araberna – skulle ske under kontrollerade och observerbara förhållanden. Därefter följde Sharon inga av sina löften, han till och med bildade ett eget parti där han inte behövde följa några av Likuds regler, och kallade det “Framåt”, Kadima. Judarna i Gaza hade byggt upp jordbruksbyar sedan 1967, oftast på mark som ansågs obrukbar av araberna. De hade, som i övriga Israel, ökat dess kapacitet i stora mått vad gäller folkmängd som kan leva där ekonomiskt, ökat välståndet för alla som bor i området. Deras byar utgjorde ett föredöme för hur araber i området på samma sätt kunde bygga moderna byar – se bilder på t.ex. http://english.katif.net/ och http://www.gushkatif.net/

Det ligger längs en naturskön kust vid Medelhavet som skulle kunna ge sköna turistdollars om ägarna hade velat.

De ca 9000 judar som bodde i Gaza deporterades alla till Israel, med löfte om bostad, arbete och att få bo i de grupper som de tidigare hade levt i. De flesta bor fortfarande i husvagnar, de flesta har fortfarande inte arbete, de pengar som de hade fått som ersättning för sina hus, för att kunna bygga nya, har behövts för mat och kläder och är slut. Olmert vägrar till och med betala magasineringen för de heliga föremålen från alla synagogorna i Gaza, de möglar nu.

Kadimaregeringen har försökt behandla de nationalistiska judar som bor i Judéen/Samarien på samma sätt.

Redan i en artikel från 5 augusti 2005 förutsägs tydligt att Gaza skulle förvandlas till Hamastan och placera städer som Ashkelon under rakethot.

När judarna skulle lämna beslöt tidigare världsbankchefen Wolfensohn att gå på tiggarstråt, han satsade en halv miljon US$ av egna pengar, och andra amerikanska judar satsade också, tillsammans $14 miljoner, och köpte mer än 3000 växthus och gav i present till araberna. Självaste Bill Gates gav också en stor summa. Detta utgjorde kanske 90% av alla växthusen där. Den största delen av de odlade gift- och insektsfria produkterna hade gått till Israel, men en liten del hade årligen exporterats till Europa för $100 miljoner. Exportvägarna låg öppna för gazaaraberna att utnyttja de upparbetade kanalerna. Läs artiklar här och här och här och här.

Vad hände? Så fort araberna var ensamma förödde de en stor del av växthusen, stal metall och datorutrustning och sålde som skrot. Sedan började terrorister från Fatah, Hamas och de andra beskjuta exportpassagerna och omöjliggöra export. De släpade hela växthus till Egypten när gränsen var nere för ett år sedan, för att sälja.

Israel gav löfte om att rusta upp Gazas flygplats om terrorn upphörde. Den började omedelbart att intensifieras.

Gaza har fått löfte om att få en utmärkt hamn byggd för import och export - bara terrorn försvinner.

Gaza har en gasfyndighet utanför kusten med en trillion kubikfot med gas värt $4 miljarder som Israel väldigt gärna vill köpa från. När terrorn har försvunnit.

Kort sagt - Gaza behöver inte ett dyft! Förutom en hård styrande hand, som stoppar import av vapen, och som tvingar dem att börja jobba.

Det är lite sorgligt att Bildt inte har nämnt något om detta.

DN807 DN148 DN618 DN097 *

.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Tack för kommentar - jag godkänner när jag har läst den! Om den är värd att godkännas :)