onsdag 21 augusti 2013

Irans tidigare kärnforskningschef: Iran har 18.000 centrifuger.

Om du inte visste det är du ursäktad, INGA svenska massmedia har nämnt det om man får tro Google. Det enda svenskspråkiga Google fann (ok, har inte tittat på så många Googlesidor) var http://www.fffi.se/2013/08/18/iran-har-18000-urancentrifuger/ 

Vad utlandsnyheterna i Sverige finner ytterligt väsentligt är Breiviks döda mamma och att nån blivit rik på fejkade bombdetektorer, för att ge tips till andra, inte att Iran försöker starta tredje världskriget.

Några artiklar i internationella media:

Ex-nuke chief: Iran has 18,000 centrifuges

Iran has 18,000 uranium centrifuges, says outgoing nuclear chief

Iran Has 18,000 Centrifuges For Uranium Enrichment, Outgoing Nuclear Chief Claims

Outgoing nuclear chief says Iran has 18,000 centrifuges

Detta antal är 1/3 mer jämfört med vad som nämnts tidigare. Tehran är så lyckliga eftersom det verkar som om baronessan Ashton ska leda den sjätte totalt misslyckade förhandlingen med Iran om kärnvapentillverkningen. Vi minns hur get gick första gången, i Istanbul IiS3

Samtidigt som Iran startar en andra reaktor för att kunna utvinna plutonium direkt för atombombstillverkning utan centrifuger, inte heller något nyhetsstoff IiS3

Rouhani, den nya presidenten efter Ahmadinejad, försöker framträda i fårskinnsklädsel i stället för vargskinn, men det är ändå ayatollah Khamenei som bestämmer och han har inte ändrats ett dugg. Inte ens Ashtons ömma röst har övertygat honom om att inte försöka starta det tredje världskriget eftersom det är en del av hans religion. Obama försöker desperat skydda Khamenei  från israelerna, vars existens han hotar. Nå, det gör Obama också, inte konstigt att många i Gulfstaterna anser att Obama står vid Irans sida. Gulfstaterna har i hemlighet kommit närmare Israel allt eftersom de ser hur Obama drar in alla sina utlovade "kärnvapenparaplyer".

Precis som Obamas och Bildts bästa vän Erdogan skriker Khameini att bråket i Egypten helt är Israels fel. Tillsammans med USA. Egypten kontrar med: Vi är dötrötta på Erdogans gagg.


tisdag 20 augusti 2013

Erekat säger att brev från USA lovade dem allt de vill ha, annars hade de inte förhandlat.

US brev garanterade att våra förutsättningar uppfylls, säger PA:s förhandlare.

EU har i sina riktlinjer förbjudit alla mellanhavanden med bosättningar i syfte att locka palestinierna tillbaka till samtal, tillade Saeb Erekat.

By Elhanan MILLER 20 aug 2013, 3:07 pm


Erekat
Erekat orerar
Palestinierna skulle inte ha återvänt till förhandlingsbordet med Israel var det inte för en amerikansk skrivelse nws försäkringar som garanterar deras huvudsakliga förutsättningar för förhandling, sade den palestinske chefsförhandlaren Saeb Erekat på tisdagen.

I en lång intervju med Nazareth-baserade A-Shams radio, sade Erekat att USA hade försäkrat palestinierna skriftligen att samtalen skulle erkänna 1948 års stilleståndslinjer som grund för en palestinsk stat, skulle ta itu med alla centrala frågor (Jerusalem, flyktingar , gränser, säkerhet och vatten), det skulle ske inom sex till nio månader, och skulle inte lämna några preliminära eller tillfälliga lösningar innan en slutlig status undertecknades. Erekat sade också att en amerikansk-israelisk överenskommelse existerade om bosättningar, men gick inte närmare in på dess innehåll.

(Palestinierna har sedan länge förutsättningarna för att återuppta samtalen: att de förhandlar om en palestinsk stat på grundval av linjerna före 1967 [d.v.s. att man eliminerar den faktorn att Israel VANN sitt försvarskrig utan återgår till det förhållandet som fick den samlade arabvärlden att attackera], att Israel fryser bosättningar [vilket inte står något om i Osloavtalet - båda punkterna är vad Obama har hittat på och berättade för Abbas första dagen Obama var på jobbet i sitt första samtal], Samt att palestinska fångar från före Osloavtalet friges. Israel gick med på ett stegvis överlämnande av 104 fångar, men förkastade de andra två villkoren.)

Erekat hävdade också att EU: s nya direktiv förbjuder alla i EU samarbete med bosättningar och andra israeliska enheter över 1967-linjen vilket var en del av en uppgörelse som nåtts med EU i utbyte mot att återvända till förhandlingarna. [Vilket har ställt till med stora problem för varenda arab som bor i area C av Judéen/Samarien - de får inte jobba på de judiska nybyggena och EU är portade från area C. Se IiS3 ]

Han noterade att den palestinska myndigheten för närvarande höll samtal med länderna i Latinamerika, Kina, Ryssland, Japan och Afrikanska unionen för att få dem att anta liknande sanktioner mot bosättningarna. [Tack Bildt för alla rese- och hotellkostnader.]

"Detta är en prestation," sa Erekat till den israeliska radiostationen. "Vi skulle inte ha återvänt till bordet utan ett skriftligt dokument som bekräftar dessa punkter."

Israeliska och palestinska förhandlare förväntades mötas i de palestinska territorierna för en tredje runda av amerikansk medling på tisdag. Det första mötet på tre år mellan sidorna ägde rum i Washington den 30 juli och det andra i Jerusalem den 14 augusti.

Obama-administrationen har hittills vägrat att avslöja innehållet i det amerikanska brevet med försäkran som enligt uppgift levererats till båda parter inför samtalen, och har inte bekräftat att han har skickat ett dylikt. USA:s utrikesminister John Kerry har krävt att de förhandlande parterna bibehåller total tystnad om utvecklingen i samtalen, även inklusive den exakta platsen för möten.

Men i sin intervju fördömer Erekat den förhandlingstaktik som israeler tillämpar [d.v.s. de lyder inte omedelbart vad palestinierna kräver].

"Nittiofem procent av deras förhandlingsmetod består i att anfalla oss utanför förhandlingsbordet," sade Erekat, med hänvisning till personliga angrepp mot honom i israeliska medier samt det fortsatta byggandet i bosättningarna. Han tillade att ett antal ledande israeliska ministrar, inklusive försvarsminister Moshe Ya'alon, boende- och byggminister Uri Ariel och inrikesminister Gideon Sa'ar, har alla försökt att undergräva samtalen genom att uppmuntra byggandet i bosättningarna. [Medan arabsidan inte har erbjudit ett enda litet lillfinger i förhandlingarna. De fortsätter med terror och hatpropaganda IiS3 - stopp för det var vad som gav dom kontroll över area A, B i Osloavtalet och Israel har väntat i 20 år på uppfyllandet.]

"De kan ännu lyckas med det," varnade Erekat.

För att säkra ett israeliskt avtal om att frige 104 palestinska fångar fängslade före undertecknandet av Osloavtalet 1993, hade det palestinska ledarskapet åtagit sig att inte vända sig till FN för att erkännas som en stat under förhandlingsperioden, erkände Erekat.

"Det var ett högt pris att betala, men acceptabelt," sa han. "Varje land som respekterar sig själv strider för frihet hos sina söner."

Om Israel misslyckades med att släppa alla 104 fångar - däribland arabiska israeler och bosatta i Jerusalem - skulle palestinierna vara fria att vända sig till FN, sade Erekat. [Som om någon trodde att de inte skulle göra det ändå så snart tillfälle givs.]

Chefsförhandlaren erkänner skepsis inom det palestinska lägret över förnyade samtal med Israel, men insisterade på att förhandlingarna inte är ett mål i sig utan ett nödvändigt medel för att avsluta israelisk ockupation.

"Ingen kommer att få mer än oss [palestinierna] från framgångsrika förhandlingar och ingen kommer att förlora mer än oss från deras misslyckande, eftersom vi vill avsluta den föraktade ockupationen," sade Erekat.
[
Och när de har kramat ur så mycket de kan ur Israel och USA återstår Fatahs grundlag, där det står bl.a.
Artikel (12) Fullständig befrielse av Palestina, och utrotande av den sionistiska ekonomiska, politiska, militära och kulturella existensen.
Artikel (19) Väpnad kamp är en strategi och inte en taktik, och det palestinska arabiska folkets väpnade revolution är en avgörande faktor i befrielsekampen att utrota den sionistiska existensen, och denna kamp kommer inte att upphöra innan den sionistiska staten rivs och Palestina är helt befriat.
så ingen är dum nog att tro att det är fred därefter. Hoppas jag, men tja, vad tror du?
]


Censurerad av Bildt IGEN.

Det där med åsikts- och yttrandefrihet har vår eminente utrikesminister aldrig fattat. Jag fick in några små faktakommentarer men i går skickade jag ett direkt svar på en annan idiotkommentar och den tycks ha fallit ner i ett stort svart hål i Stockholms politiska slum. Som alltid fundera över varför han - eller nån sekreterare - stoppade vad jag skrev.

tompasss skriver:
IsraeliSverige
Det verkar finnas en förkärlek hos pro-israeliska debattörer att stödja diktaturer.
Senast nu Egypten där Israel stödjer regimen som nu utför en slakt på civilbefolkningen. Det är inte något EU ska uppmuntra. Tvärtom borde EU isolera både Egypten och Israel tills de respekterar mänskliga fri och rättigheter och för Israels del även Folkrätt.

Som jag försökte svara med, utan att lyckas:

Pro-israeler, d.v.s. prodemokrater, stöder inga diktaturer, men de ser inte allt i svart och vitt - de inser att om där inte finns något som helst synligt alternativ mer än hård islamism utan några som helst erfarenheter av att styra ett land, utan det går käpprätt utför ruinens brant - eller alternativet att en stark hand håller bättre i styret, även om det är långt ifrån perfekt  så låter de inte allt gå åt skogen för en ideologisk princips skull.

Hade MB fått hållas hade du snart haft en sunnivariant av Irans mullahstyre.

Vet du hur illa det är för Egyptens ekonomi? Annars läs t.ex.

Bägge sidorna i Egypten hatar Obama
Vad diskuteras på Egyptens sociala nät 20 juni
Egypten har tillräckligt med diesel för att klara sig åtta dagar, butan som räcker i tio dagar och bensin för 14 dagar.
Är Egypten kontrollerbart?
Komplettering: Egypten snart bankrupt.
Vad vill MB
Väl medveten om att militären är långt ifrån perfekta:
Stjäl generalerna Egypten?
så vet du sen lika mycket som pro-israelerna.

Kommer Japan att köpa israeliska drönare?

Japan planerar att köpa israelisk-tillverkade obemannade luftsystem?

För några dagar sedan avslöjade japanska tidningar att regeringen bör skaffa amfi enheter som de som används av den amerikanska marinkåren, liksom drönarövervakning. Detta eftersom den territoriella tvisten med Kina mullrar på.

Enligt Space Daily, den delårsrapport som skall utfärdas så tidigt som fredag vid försvarsdepartementet, kommer man också att främja "behovet av att främja en omfattande förmåga av inneslutning" som en del av anti-ballistiska missilåtgärder mot Nordkorea, sade rapporter.

Fraseringen unviker varje omnämnande av "förebyggande anfallsförmåga", utan speglar en pågående debatt i Japans försvarssamhälle om behovet att omtolka delar av det pacifistiska landets militära hållning.

Den nationalistiska premiärministern Shinzo Abe har sagt att Japan måste diskutera tanken på att ha någon form av första attackförmåga om det ska kunna effektivt motverka hoten från Nordkoreas kärntekniska program och robotprogram.

Men bedömare säger att han måste gå varsamt fram. Japans författningsgaranterade föreskrivna pacifism har stort stöd i landet i stort och är särskilt omhuldad av Abes koalitionspartner, ett centrist buddhistiskt parti.

Asahi och Yomiuri, inflytelserika tidningar på vänster och höger respektive, säger att delårsrapporten förespråkar en US Marines-liknande amfibisk styrka kapabel att genomföra landningar på avlägsna öar. Den föreslår också att titta på införandet av en spaningsflotta med drönare som skulle kunna användas för att övervaka Japans vittomfattande territorium.

Rapporten kommer att återspeglas i Japans långsiktiga försvarsdisposition som förväntas offentliggöras i slutet av detta år, berättade en talesman för  försvarsdepartementet för AFP och tillade att en kommitté bestående av topptjänstemän inom försvaret har deltagit i diskussionen om dessa frågor i flera månader.

Kina har blivit alltmer aktiva i haven kring Japan, inklusive vatten nära Tokyo-administrerade Senkakuöarna i Östkinesiska havet, som Peking hävdar hör till dem och kallar dem Diaoyu öarna.
Bråket om ägandet började decennier sedan och utbröt igen i september förra året då Japan nationaliserade tre av öarna. Det tog en annan vändning på onsdagen då möjligen beväpnade kinesiska kustbevakningsfartyg seglade genom närliggande vatten för första gången.

Förra veckan lät Tokyo jaktflyg skugga ett kinesiskt spaningsplan som flög i internationellt luftrum mellan två av Okinawan-öarna.

Det var första gången Peking skickade ett militärt plan genom gapet och ut till Stilla havet, sade Tokyotjänstemän, och tillade att de såg det som ett tecken på "Kinas ständigt växande maritima framträngning".

Japan har under de senaste åren visat intresse för Israeliska UAS (Unmanned Vehicle Systems) men inget avtal har undertecknats.

måndag 19 augusti 2013

Och om Tyskland hade haft en stark armé när nazisterna kom?

Spengler

Jag skulle vilja ställa en fråga:

Antag att den tyska militären hade störtat den demokratiskt valda ledaren i Tyskland och massakrerat hans lojala anhängare, säg, 1936? Världen, förmodligen skulle ha fördömt den flagranta användningen av våld mot en vald ledare, även om, hypotetiskt, en tredjedel av den tyska befolkningen redan hade gått ut på gatorna för att kräva Hitlers utsparkande. De muslimska bröderna är nazister som bär en halvmåne snarare än ett hakkors.


Världen är mer i behov av påminnelse än undervisning, gillade avlide fader Richard John Neuhaus att säga, och i fallet med det muslimska brödraskapet, är det en nyttig påminnelse att läsa om Paul Bermans 2007 New Republic Essay och hans bok från 2010, The Flight av de Intellectuals, som expanderar artikeln. Arkivarier har avslöjat de krigstida tyska utrikesministeriets sändningar som skapade ddn moderna islamistiska ideologin och i synnerhet dess vildsinta jude-hat. För detaljer, läs Berman. Här är ett citat från Bermans essä värt att begrunda:
Al Banna
Al Banna
Det finns inget särskilt nytt eller säreget att se att al-Banna visade ett ivrigt intresse för den estetiska dödskulten. Den klassiska historien om det muslimska brödraskapet, The Society of de Muslim Brothers, av Richard P. Mitchell, som utkom 1969, var ganska klarsynt om detta ämne redan då. Al-Banna kom upp med en dubbel mening om vikten av döden som ett mål för jihad-"Dödsskonsten" (Fann al-mawt) och "döden är konst" (al-mawt Fann). Denna fras blev i Mitchells beskrivning, en berömd del av al-Bannas arv. Sammansättning av hans egna parafraser med al-Bannas ord skrev Mitchell: "Koranen har beordrat folk att älska döden mer än livet" (vilket, kan jag tillägga, är en fras som vi har hört mer än en gång i terrorism-uttalanden under de senaste åren, till exempel i videoband som gjordes av den islamistiska gruppen som attackerade Madrid 2004). Och al-Banna fortsatte, i Mitchells presentation: "Om inte filosofin i Koranen om döden ersätter kärleken till livet som har konsumerat muslimer, når de intet. Seger kan bara komma med behärskning av konsten av döden."
Läs Berman innan du gråter för det muslimska brödraskapets öde.

Släpps Mubarak denna veckan?

Källor: Mubarak kommer att släppas denna vecka

Hosni Mubarak kommer sannolikt att släppas från fängelset denna vecka, sade hans advokater, efter korruptionstalet läggs ner. [Jag skrev detta innan jag såg att det också kommit ut i svenska nyheterna.]

Av David Lev
Första Publicera: 2013/08/19, 04:12

Hosni Mubarak kommer sannolikt att släppas från fängelset denna vecka, sade advokater för den förre egyptiske presidenten måndag.


Farid a-Dib, Mubaraks främsta advokat när han dömdes till livstids fängelse av en domstol efter att han kastades ut ur sitt kontor av den egyptiska armén under 2011. A-Dib sade att den nya regeringen i Egypten hade beslutat att det inte fanns någon anledning att hålla Mubarak i fängelse efter att han blev klar för korruptionsanklagelser.

The New York Times citerade på måndagen egyptiska säkerhetskällor som bekräftar berättelsen. Det är inte klart vart 85-åriga Mubarak kommer att rresa när han släpps.

Enligt egyptisk lag skulle Mubarak har släppts för månader sedan efter att han fick en ny rättegång, där inga nya anklagelser riktats mot honom angående att han avsiktligt orsakat demonstranter mot hans presidentskap. Åtalet har skjutits upp mot Mubarak om dessa anklagelser, eftersom den försökte samla bevis, och i vintras beslutade en egyptisk domstol att han skulle släppas innan det fallet skulle upp i rätten.

Däremot beslutade domstolen att hålla Mubarak i fängelse efter ett nytt åtal väcktes mot honom för korruption i april förra året. Dessa anklagelser har avvisats, och som ett resultat Mubarak är satt fri, sade en-Dib.

Mubarak hålls i ett fängelse söder om Kairo, ironiskt nog i en anläggning i vilken medlemmar av Muslimska brödraskapet som var tjänstemän i  Mohammed Morsis regering - Mubaraks ersättare - också sitter. Morsi själv hålls inte vid denna anläggningen, dock.

Mubarak’s Prophecy on Brotherhood Comes True


http://www.dn.se/nyheter/varlden/det-kan-paga-i-decennier/
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/poliser-doda-i-attack-i-sinai_8432650.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/brodraskapet-stallde-in-demonstrationer_8433364.svd
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5620225
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=6240&artikel=5620808
http://www.svt.se/nyheter/varlden/det-talas-om-inbordeskrig

Palestinier slaktas, fördrivs. Var är "pro-palestinierna"?

http://www.gatestoneinstitute.org/3934/palestinian-refugees-syria-lebanon

av Khaled Abu Toameh 14 augusti 2013 klockan 5:00


Misshandeln av palestinier i händerna på de libanesiska myndigheterna påminner alltid om en av de universitetsprofessorer och politiska kommentatorer som bor i USA som låtsas vara "pro-palestinsk." De fokuserar sina attacker på Israel, och ignorerar den verkliga lidandet för det palestinska folket i händerna på arabländerna.
Medan de israeliska myndigheterna utfärdade tillstånd förra veckan till hundratusentals palestinier på Västbanken att besöka Israel, beslutade den libanesiska regeringen att förbjuda palestinska flyktingar som flydde kriget i Syrien från att komma in i Libanon.


Så medan palestinierna slaktas och tvingas ut ur sina hem i Syrien, hindrar den libanesiska regeringen dem från att komma in i Libanon.

De israeliska tillstånd som utfärdats i samband med den muslimska högtiden Eid al-Fitr aktiverade hundratusentals palestinier att besöka köpcentra, restauranger och stränder i Tel Aviv, Jaffa, Haifa, Jerusalem och Acre.

Libanesiska palestinier
Libanesiska palestinier

Men medan palestinierna på Västbanken firade högtiden i Israel, fann tusentals av deras bröder sig strandsatta längs gränsen mellan Syrien och Libanon.

Och under det att palestinierna njuter av sin tid vid stränder, gallerior och restauranger i Israel, kom ordet att antalet palestinier som dödats i Syrien under de senaste två åren har nu stigit till 1472.
Enligt den palestinska mänskliga rättighetsobservatören RASD, är det libanesiska beslutet att förbjuda palestinska flyktingar från att komma in Lebanon "en kränkning av libanesiska internationella åtaganden."

Gruppen uttryckte också sin förvåning över den palestinska myndighetens "tystnad" angående lidande palestinska flyktingar som flyr från Syrien.

Det libanesiska förbudet förvånar inte dem som länge följt Libanons apartheidpolitik mot palestinierna. Denna politik omfattar lagar som förbjuder palestinier från att äga egendom och arbeta i dussintals yrken.

Även de libanesiska myndigheterna inte har givit någon anledning för den senaste anti-palestinska rörelsen, har vissa libanesiska politiker uttryckte rädsla för att palestinierna skulle försöka bosätta sig i deras land.

Mer än 70.000 palestinier rapporteras ha flytt Syrien till Libanon under de senaste två åren.
Andra libanesiska politiker har uttryckt rädsla för att de nya palestinska flyktingarna skulle utgöra ett hot mot landets nationella säkerhet. Dessa politiker hävdar att många av flyktingarna har använt Libanons palestinska flyktingläger som baser för islamistiska terrorgrupper.

Människorättsaktivister säger att de flesta av palestinierna som är strandsatta längs gränsen mellan Syrien och Libanon är kvinnor och barn som uppenbarligen inte utgör något hot mot Libanons nationella säkerhet och stabilitet.

Misshandeln av palestinier i händerna på de libanesiska myndigheterna påminner alltid mig om de universitetsprofessorer och politiska kommentatorer som bor i USA som låtsas vara "pro-palestinska."
Dessa professorer och kolumnister yttrar sällan ett ord om apartheidlagar som tillämpas av Libanon mot 450.000 palestinier som bor där.

Istället fokuserar "pro-palestinska" professorer och kolumnister sina attacker mot Israel och struntar i palestiniernas lidande i händerna på de libanesiska myndigheterna och andra arabländer.
Den palestinska myndighetens ledarskap verkar inte heller bry sig om den svåra situationen för palestinierna i arabländerna.

Abbas och hans topptjänstemän tillbringade hela veckan med att utfärda fördömanden av Israels planer på att bygga nya bostäder i judiska bosättningar, men ignorerar fullständigt det senaste libanesiska förbudet mot palestinska flyktingar. När det gäller den palestinska myndighetens ledarskap är planer att bygga nya bostäder mycket allvarligare än avlivning eller undanträngande av tusentals palestinier i Syrien och Libanon.

söndag 18 augusti 2013

Iran och Syrien smugglar vapen till Abbasregimen för att få inflytande på Västbanken.

http://www.forbes.com/sites/stratfor/2013/08/13/iran-syria-smuggling-weapons-to-gain-influence-in-the-west-bank/

2013/08/13 @ 09:54 

Deras lokala ombud försöker att bygga upp militant kapacitet på Västbanken för att slutligen hota Israel. Att fysiskt överföra vapen till Fatah-styrda Västbanken kommer att förbli en viktig utmaning, vilket senaste tidens gripanden av vapensmugglare i Jordanien har visat. Även om Iran och Syrien har infört många begränsningar i att försöka sprida militans till Västbanken, där deras tysta insatser är värda att notera, särskilt som Hamas och Iran nu försöker hitta anledningar att reparera sin relation efter en period av påfrestningar.

Syrien Jordanien Västbanken
Syrien Jordanien Västbanken
Under de senaste dagarna har jordanska myndigheter rapporterat två separata incidenter där grupper av smugglare som rest från Syrien har fångats med vapen och narkotika i Jordanien. En jordansk säkerhetstjänsteman talar anonymt till lokala medier och sade att fem syriska smugglare greps på morgonen den 6 aug med anti-tank missiler, mark-till-luftmissiler och automatkarbiner i sin ägo. Gripandena gjordes nära Madaba i centrala Jordanien. Smugglarna, bar jordanskt id-kort, påstås ha gömt vapen i två pickuptrucks lastade med vattenmeloner, men när de två lastbilarna fortsatte köra bortom den viktigaste jordbruksmarknaden och söderut blev den jordanska polisen misstänksam. Jordaniens statliga Petra News Agency sade att armén hade förhindrat ett försök att smuggla en stor mängd narkotika och vapen från Syrien till Jordanien tidigare i veckan.

Jordanien är den främsta accessvägen för vapen (främst från arabiska Gulfstaterna leverantörer) avsedda för rebellerna i södra Syrien. Därför sticker vapen som reser i motsatt riktning - från Syriens till Jordanien - ut. Jordanien är redan i högsta beredskap för attacker, med tanke på sin egen historia med jihadistverksamhet och spridningen av jihadister i angränsande Syrien. Dessutom skulle Jordaniens försök att balansera mellan att stödja rebellerna och upprätthålla en relation med den syriska Alawiteregimen göra landet sårbart för attacker från militanta grupper på båda sidor av konflikten.

Jordanska myndigheterna har därför försökt att förstärka säkerheten på den syrisk-jordanska gränsen och har strikt begränsat rörligheten för syriska flyktingar i norr kring Al Zaatari-lägret, där militanta kunde försöka smälta in bland tusentals flyktingar.

 Stratfors egen utredning avslöjar emellertid att den senaste vapentransporten reste genom Jordanien med ett annat mål helt och hållet. Kontakter i området hävdar att smugglarna som fångades in den 6 augusti var palestinier från Syrien som var anslutna till Folkfronten för Palestinas befrielse-General Command. De misstänkta påstods bära vapen som anskaffats från den syriska arméns lager i Sweida i sydvästra Syrien. Vapnen skulle transporteras genom Jordanien, från den syriska gränsen söderut till Al Karak, för att kringgå de stora säkerhetsstyrkor runt Jordan River Valley [som Kerry vill eliminera]. Den slutliga destinationen för dessa vapen, enligt dessa kontakter, var avsedd att vara Hebron i Fatah-styrda delen av Västbanken.

Smugglingen passar med ett mönster som Stratfor identifierat i november 2012, då palestinska kontakter i regionen rapporterade att Iran arbetar med palestinska grupper för att försöka transportera krigsmateriel genom Irak och Jordanien till Västbanken. För att uppnå detta skulle Iran troligen fungera genom syriska underrättelsetjänsten och lokala palestinska kanaler. Folkfronten för Palestinas befrielse-General Command, som gruppen av smugglare påstods anslutna med, har ett nära samarbete med syriska underrättelsetjänsten, och det är troligt att medlemmarna skulle ha fått i uppdrag att transportera vapen från syriska lager till Västbanken. Även om den sekulära, vänsterinriktade Folkfronten för Palestinas befrielse-General Command är i ideologisk strid med islamistiska Hamas, kan dessa ideologiska linjer suddas ut i sådana transaktioner, särskilt när de utförs på uppdrag av gruppernas syriska mecenater. Hamas har en begränsad närvaro på Västbanken, men de har stöd i några av de omgivande byarna i Hebron Hills, där vapnen sannolikt skulle lagras.

Iran och Syriens planer för Västbanken

Både Iran och Syrien skulle vilja bygga upp en kompletterande källa till militant hävstång mot Israel. Den iranska regimen är bekymrad över ökningen av det muslimska brödraskapet i regionen som ledde Hamas att distansera sig från Iran-Syrien-axeln. När det muslimska brödraskapet kom till makten i Egypten, och då syriska islamister gjorde vinster i deras uppror mot al Assads regim, beräknade Hamas att i denna sekteristiska miljö var det bättre att anpassa sig till sina ideologiska allierade än att riskera att stöta sig med att upprätthålla en nära relation med de syriska och iranska regimerna. Alltsom de sekteristiska spänningarna växte över den syriska slaget vid Qusair i våras, började rapporter komma fram om att vissa Hamaskämpar hade gått med sunnitiska rebeller i Syrien mot regimen. Vid det laget började Iran att oroa sig för att deras inflytande försvagats bland palestinska kontakter i Gaza, Syrien och Libanon, allt medan Irans främsta allierade Hizbollah var kraftigt upptagen med att försöka hävda sig i Libanon och samtidigt bekämpa sunnitiska rebeller i Syrien.

 Men Iran försökte också sätt att behålla sitt inflytande bland palestinierna. Även medan Hamas försökte offentligt distansera sig från Tehran, var det Irans utbud av långdistans Fajr-5 raketer till Hamas som nästan ledde till en israelisk invasion av Gaza i slutet av 2012 och påvisade en fortsatt god relation mellan de ideologiskt motsatta allierade . Med Egyptens Muslimska brödraskap politiskt åsidosatta, slår den egyptiska militären ned på Hamas på Sinaihalvön och skär av deras kontaktnät och Syriens sunnimuslimska rebelle ärr i ett dödläge med regimen, har Hamas ännu mer anledning att vara nära Teheran. Iran, under tiden försöker de kompensera för de sekteristiska utmaningarnafrån  dess allierade i Syrien, Libanon och Irak genom att bredda sitt militanta kontaktnät där det kan. En del av denna strategi innebär att bygga upp en närvaro på Västbanken för att hota Israel. Denna strategi ligger också i linje med Hamas' intresse att underminera Fatah, särskilt som Fatah-ledda Palestinska myndigheten bedriver fredsförhandlingar med Israel som inte erkänner Hamas myndighet i Gazaremsan.

Utmaningar till Iran och Syriens planer

Fysis aktivitet på Västbanken är inte lätt, dock. Fatah är den dominerande parten på Västbanken och styr lokala säkerhetsstyrkor, som ofta arresterar Hamasmedlemmar. Fatahs ledarskap kommer att fortsätta sträva efter att förhindra Hamas från att göra stora insatser på Västbanken som kan ytterligare hota Fatahs trovärdighet. Dessutom har Jordanien ökad säkerhetsnärvaro vid gränsen till Syrien, Israel och Fatahs säkerhetssamarbete och Israels tunga säkerhetsnärvaro runt Jordandalen gör också varje väg genom Jordanien mycket känslig för upptäckt, vilket den senaste tidens arresteringar i Jordanien visar.
Dessa utmaningar har inte avskräckt Iran och Syrien från att försöka använda sina lokala nätverk för att bygga upp vapenlager på Västbanken så att i slutändan palestinska militanta fraktioner kan försöka bakhåll mot Israels försvarsmaktspatruller. Införandet av pansarvärnsvapen och bärbara luftvärnssystem-försvarssystem i dessa vapentransporter till Västbanken skulle vara särskilt alarmerande för Israel. Hotet har ännu inte materialiserats, men dessa ansträngningar kräver noggrann uppmärksamhet.

Egyptisk militär chef har lovat att bygga upp de förstörda koptiska kyrkorna.



http://www.foxnews.com/world/2013/08/16/egyptian-military-chief-vows-to-rebuild-coptic-churches/

Publicerad 16 augusti 2013
FoxNews.com

[Och vad har Bildt, baronessan och Obama lovat?]

Den egyptiska försvarsministern har beställt reparation och återuppbyggnad av alla kyrkor som lidit skada i landets våldsamma demonstrationer sedan den egyptiska militären tog president Mohamed Morsi från makten förra månaden.


Försvarsminister Col Gen Abdel Fattah El-Sisi avser att åtgärda skador på koptiska kyrkor på Rabaa Adaweya och Nahda torg, enligt en rapport från Mid-East Christian News.

Dussintals kyrkor attackerades och brändes i upplopp efter det att tusentals demonstranter gick ut på gatorna i Kairo och andra egyptiska städer för att kräva slutet av vad de kallar militärt styre, efter avlägsnande av Morsi den 3 juli. Många av Morsis anhängare har uttryckt kritik mot Egyptens kristna minoritet för att i hög grad stödja militärens beslut att avhysa honom från sin position.

"Den egyptiska försvarsministern beordrade den tekniska avdelningen för de väpnade styrkorna att snabbt reparera alla de drabbade kyrkorna, som ett erkännande av den historiska och nationella roll våra koptiska bröder har," lyder ett uttalande som sändes på egyptisk tv.

Biskop Mousa tackade Sisi för hans insatser för att reparera den skadade kyrkorna.

"Vi tackar överste Gen Sisi för idrifttagning av de modiga egyptiska väpnade styrkorna för att återuppbygga kultplatser som skadats under den senaste tidens händelser," sade Biskop Mousa på Twitter.

17 dödsfall rapporterades fredagen efter flera dagars våld som orsakade mer än 638 dödsfall och 4000 skadade i sammandrabbningar mellan Morsisupportrar och egyptiska militära styrkor.

Maspero Youth Union, en koptisk kristen ungdomsrörelse, säger att det utgörett "vedergällningskrig" mot den religiösa minoriteten, som utgör cirka 10% av Egyptens befolkning, enligt en rapport från AFP.

Den egyptiska initiativet för personliga rättigheter (EIPR), en egyptisk frivilligorganisation, säger att minst 25 kyrkor brändes denna vecka, och angriparna också riktade sig mot kristna skolor, butiker och bostäder i samtliga 27 provinser.


Jordanien backar också upp militären i Egypten mot MB. Snart är det bara EU och Obama som föredrar de muslimska ultra-fundamentalisterna.

Amerikas problem i Mellanöstern har bara börjat.



Det är 2015, och det finns en palestinsk stat på Västbanken och Gaza. Den palestinska grenen av Muslimska Brödraskapet (Hamas), finansierat av Iran, vinner ett val på en plattform som kräver utvisning av judar från Israel. Iran, under tiden, smugglar luftvärnsrobotar att skjutas från axeln till terroristceller i Palestina som kan ta ner civila flygplan vid Ben-Gurion-flygplatsen. Med stöd från den egyptiska militären kastar Fatah ut valda delar av Hamasregeringen och dödar ett stort antal Hamasanhängare. Vad kommer Washington att göra? Med tanke på den historia som både Obama-administrationen och den republikanska huvudfåran har haft, skulle man förvänta att Amerika skulle fördöma användningen av våld mot en demokratiskt vald regering.

Sådant är det absurda i båda parternas hållning gentemot Egypten: den egyptiska militären gör USA:s smutsiga arbete, undertrycker en våldsamt anti-modern, antisemitisk och anti-västerländsk islamistisk rörelse vars ledare, Mohammed Morsi, ökänt kallat israelerna "apor och svin. "De gjorde så med entusiastiskt stöd av tiotals miljoner egyptier som samlades på gatorna till stöd för militären. Och den amerikanska huvudfåran reagerade med en ideologisk knäreflex. USA:s närvaro i Mellanöstern har imploderat.

Under tiden smugglar Iran redan vapen via Syrien till Västbanken för att få hävstång mot Abbas regering, enligt Stratfor-rapporter (hat tip: Daily Alert), inklusive surface-to-air och anti-tank-missiler. Hamas krossade Fatah i parlamentsvalet 2006 på Västbanken 74-45, och gjorde processen kort med den förment moderata palestinska fraktionen när de tog makten i Gaza 2007. Medan Syrien sönderfaller, tillsammans med Irak och Libanon, kommer de konstgjorda gränserna hos arabstaterna som först drogs av de ottomanska erövrarna och reviderades av brittiska och franska koloniala myndigheter, att ha liten betydelse. Palestinierna fångas upp i den syriska och libanesiska röran och glöden kommer att välla in i en ny palestinsk stat och svälla leden av den hårda kärnan jihadfanatiker. Iran kommer att fortsätta att använda Hamas som en katt-tass.

Bland annat visar den amerikanska reaktionen på händelserna i Egypten den fullkomliga meningslösheten i amerikanska säkerhetsgarantier i de pågående förhandlingarna mellan Israel och den palestinska myndigheten. Även vid den osannolika händelse att Mohammed Abbas valde att sluta fred med Israel, skulle han med nästan visshet stå inför ett inbördeskrig, precis som Irlands självständighetsledare Michael Collins gjorde när han träffat en överenskommelse med britterna om en irländsk "Free State" snarare än en republik. Collins dödade fler irländare än britterna gjorde under föregående självständighetansträngning. Jag vill inte jämföra Abbas med Collins, och jag tror inte att han har någon avsikt att stifta fred med Israel. Men det amerikanska famlandet i Egypten har stängt ut möjligheten, för de som sluter fred med Israel kommer att kräva en fri hand med iransk-stödda fredsmotståndare.

Amerika glömmer att det löste problemen under sitt grundläggande genom att döda 30% av sydstatsmännen i militär ålder under sitt eget inbördeskrig, så många grupper i Förbundsarmén kollapsade av brist på arbetskraft. Det finns många krig som inte slutar förrän alla de unga män som vill slåss till döden har haft möjlighet att göra det. Och av alla historiens konflikter, är ingen så sannolik att sluta med denna typ av demografisk avgång som det nuvarande kriget i Mellanöstern.

Jämfört med unga araber, perser och pakistanier i dag, var amerikanska sydstatare av 1861 modeller av medelklassens rättrådighet, med världens högsta levnadsstandard och ljusa framtidsutsikter. Européerna 1914 stod vid randen av modernitet, man kan bara föreställa sig vad de kunde ha åstadkommit om de inte hade begått ömsesidigt självmord i två världskrig.

Dagens Mellanöstern och södra Asiens Muslimer har dystra framtidsutsikter. Världsekonomin har lämnat dem bakom, och de kan inte komma ikapp. Egypten var på tröskeln till svält och ekonomisk kollaps när militären ingrep, vilket gav bidrag från Gulfens monarkier. De unga männen i Mellanöstern har mindre att förlora, kanske, än någon generation i något land i modern tid. Som vi ser i Syrien, kommer ett stort antal av dem att slåss till döden.

Amerika kan inte stå ut med att tänka på sitt egen inbördeskrig eftersom såren är för smärtsamma, för att återförena landet efter 1865, kokade vi ihop en myt om tragiskt brodermord. Wilsons idealism föddes i Söderns försök att undertrycka sin skuld för kriget, har jag hävdat i det förflutna. Det är en akademisk fråga nu. USA:s trovärdighet i Mellanöstern har, tack vare vanföreställningar hos båda partierna, är bruten, och det kan inte repareras inom den tidsram som krävs för att undvika nästa etapp av våld. Egyptens militär och dess saudiska uppbackare är bestörta över amerikansk dumhet. Israel är frustrerat av USA:s oförmåga att förstå att Egyptens militär har förbundit sig att upprätthålla fredsavtalet med Israel medan det muslimska brödraskapet vill ha krig. Både Israel och Gulfstaterna observerar den fullkomliga infantiliteten hos Washingtons försök att innesluta Irans kärnvapenprogram.

Händelserna den senaste veckan har visat att USA:s allierade i Mellanöstern från Israel till Persiska viken inte kan lita på någon i Washington - varken Barack Obama eller John McCain. De av oss i Amerika som försöker analysera händelserna i regionen kommer att vara de sista att höra nyheten, och värdet av vårt arbete kommer att minska med tiden.