Bananrepublikerna erkänner tiggaren bakom järnvägsstationen

[Uppdaterad dec. 7, 2010]

Först Brasilien, sedan Argentina, och Uruguay som ställer sej i bananförsäljarkön. Bolivia och Equador sällar sig nog till svansen. Här blirt det att leva på bananer, Abbas!
Som var och en inser är det mer emot Israel än för araberna som det hela gäller.

Argentinarna sa så tjusigt att de ville se ett Palestina som ett "fritt och oberoende" land, vilket enbart kan betyda att han anser att USA och Västvärlden omedelbart måste sluta ge baksheesh till dom, annars är de självklart inte oberoende, Allmosor.

Israel fattar väl vinken. Det innebär ett direkt brott mot alla avtal som skett mellan PA, den Palestinska Auktoriteten, och Israel sedan Osloavtalet, då Arafat fick kontroll över area A och civil kontroll över area B, vilket alltså måste återgå till Israel. Senast någon ägde det lagligt var England - som mandatmakt. Innan dess var det Turkiet.

Det innebär att PA inte längre kan få hjälp av Israel med något, inte att leverera gods till och från Europa. Alla projekt som Israel har hjälpt PA med, läs länken och speciellt pdf-filen som är kopplad därtill.

Abbas säger i palestinsk press att Obama har ett nytt briljant förslag på lur som han ska lägga som en våt filt över förhandlingarna. Har han inte gjort bort sej nog efter allt läckage???

En alternativ väg till en "tvåstatslösning"

Cliff May - Townhall.com, 4 november 2010

Förra veckan, och inte för första gången, sade den palestinska myndighetens f.d. president Mahmoud Abbas att han funderade på att förklara en palestinsk stat och be FN att erkänna den. Förr i tiden var det självklart att USA, som har en permanent plats i FN: s Säkerhetsråd, skulle inlägga veto mot varje sådant förslag som inte kommit till stånd till följd av ett framförhandlat avtal mellan palestinier och israeler. Men det finns nu spekulationer om att president Barack Obama kan bryta med det prejudikatet.

Han kan göra detta eftersom han tror på en "tvåstatslösning" och vill uppnå det medan han är i Vita huset och snarare förr än senare. Detta är inte olikt Obamas inställning till sjukvårdsreformen. Han var villig att använda alla medel som var nödvändiga för att få en lag som antogs. Resultatet blev inte som han väntat - halvtidsvalet visar på detta. Om Obama stödjer en palestinsk stat som föds genom en "ensidig deklaration", skulle det också medföra oönskade konsekvenser.

Till skillnad från många amerikaner och européer, vet Abbas att nästan varje överenskommelse han kan sluta med israelerna skulle vara oacceptabel för de flesta medlemmarna i Arabförbundet och Islamiska Konferensen - inte precis folk som är nöjda med en halv limpa. För dem kan fred vara att föredra framför att bli besegrat, men det är inget substitut för seger. Många definierar segern som Israels förstörelse.

Ur det perspektivet är det lämpligt för Abbas att skära Israel ut ur fredsprocessen. Nej till Israel, inga eftergifter. Inga medgivanden, ingen motreaktion från Abbas vänner och grannar. Men en politiker så kunnig som Abbas måste se de risker detta medför. I det stora pokerspelet i Levanten vinner de palestinska ledarna genom att spela det "statslösa kortet." Har inte alla folk rätt till självbestämmande? Och är inte palestinierna ett folk? (Strunt samma att de styrande i de flesta arabiska och muslimska länder svara nej när det kommer till det judiska folket.)

När en palestinsk stat är etablerad, försvinner det statslösa palestinska kortet ur leken: Konflikten förvandlas från en kamp för palestinsk självständighet till en gränskonflikt. Abbas skulle då tvingas att besluta om de ska vidta territoriella anspråk genom våld eller be israelerna att starta nya samtal. Det förra skulle förstöra all säkerhet och välstånd som uppnåtts på Västbanken de senaste åren, det senare skulle lämna honom i en svagare förhandlingsposition än han håller just nu.

Men den viktigaste stötestenen kan vara detta: Sedan 2007 har Abbas och hans Fatah-rörelse varit engagerad i ett lågintensivt inbördeskrig mot den islamistiska Hamas. Hamas har fängslat, torterat och dödat ett stort antal Fatah-medlemmar i Gaza, som den kontrollerar. Fatah har behandlat Hamasmedlemmar nästan lika grovt på Västbanken, som de styr.

Är det någon som på allvar tror att inrättandet av en palestinsk stat i nuläget inte skulle trappa upp konflikten? Och är det någon som på allvar tror att Abbas och Fatah skulle komma ut som vinnare utan betydande hjälp från Israel? Vilket väcker frågan: Kommer israelerna fortsätta ställa upp med sådat säkerhetsstöd - som de gör nu, om än i tysthet - om Abbas, mot deras vilja,gårr FN: s vägen?

Å ena sidan vill israelerna inte ha "Hamastans" på två av sina gränser. Å andra sidan kan israelerna fatta det strategiska beslutet att luta sig tillbaka och låta Hamas vinna väl medvetet om att det "internationella samfundet", anti-israeliskt som det är, kommer att vara obekvämt att stödja en terroristorganisation som öppet och entydigt åtagit sig att förorsaka Israels förintelse , och är vägledd av jihadhärskarna i Iran.

Med Hamas vid rodret skulle Västbanken snart likna Gaza - en vårdavdelning för "givarsamfundet," dess folk är föremål för en alltmer fundamentalistisk tolkning av islamisk lag. Så småningom skulle Hamas känna sig tvingade att "motstå" Israels existens genom missiler eller terrorism. Israel skulle inte ha något annat val än att reagera kraftfullt.

Vad händer då? Kommer Syrien och Iran till Hamas stöd? Kommer Hizbollah att starta attack med de tusentals missiler de har samlat på sig medan FNs "fredsbevarare" tittade åt andra hållet? Vilken roll kommer Turkiet - ett NATO-medlem som nu ser sig som en ledare för den "muslimska världen" - välar att spela?

Och vad kommer att Obama göra om konflikten sprider sig och eskalerar? Om presidenten inte har ett bra svar på denna och relaterade frågor, bör han inte vänta mycket längre innan han gör det fullständigt klart att han inte vill Abbas ska kringgå förhandlingar och ila ner på en väg som leder till ett minfält.

Israels ambassadör till FN säger i klartext hur en ensidig deklaration av en palesitinsk stat självklart  skulle kasta bort alla avtal mellan palestinaaraberna och Israel. Israel är det 31:sta största bidragsgivaren till FN.

.

SDS081 SvD827

.
antisemitism antisionism judehat araber Abbas Fatah Fredsförhandlingar Gaza Hamas islam islamism Israel jihad Judeen Samarien Mellanösternkonflikten muslimer Netanyahu Barack Hussein palestinska myndigheten palestinier terrorism Tvåstatslösning USA....

Fru Clinton på terroristgala i Washington.

http://frontpagemag.com/2010/11/30/hillary-clinton%E2%80%99s-terror-state-gala/


Förra månaden vid en gala som hölls i Washington, DC, upprepade USA: s utrikesminister Hillary Clinton hennes önskningar om skapandet av en palestinsk stat. Medan hennes känslor i frågan inte är längre kontroversiella är den grupp som hon talade inför, den amerikanska arbetsgruppen för Palestina -  en grupp med tidigare och nuvarande band till terroristgruppen PLO.

Informationen om galans sponsor ignorerades av regeringstjänstemän som hyllade den. Kommer vi att fortsätta att ignorera dessa tjänstemäns pro-terror-verksamhet?

Palestinska befrielseorganisationen (PLO) är en terroristorganisation. Det är enligt den amerikanska regeringen, där det i antiterroristlagen från 1987, undertecknades av dåvarande president Ronald Reagan, "Kongressen har konstaterat att PLO och dess dottergrupper är terroristorganisationer och ett hot mot  USA och dess allierades intressen och den internationella rätten, och bör inte åtnjuta verksamhetstillstånd i USA. "

Detta lagförslag är fortfarande giltigt, trots att efterföljande presidenter har försökt kringgå det genom att teckna sex månaders undantag av noten, vilket möjliggör drift av ett PLO kontor i USA. Från president Bill Clinton till president George W. Bush till president Barack Obama har de haft privilegiet (eller bristen på) att underteckna detta undantag. ("Presidentens Avgörande") har förts över och utförts som ett urverk. Detta har dock nyligen ändrats.

7 april, 2010 var sista gången som en amerikansk president undertecknade dett avståndstagande. Den 7 oktober när detta undantag löpte ut, bar den nya signaturen inte  presidentens sigill. Den uppgiften överlämnades av president Obama till State Department. Det undantaget undertecknades av Hillary Clintons biträdande utrikesminister James B. Steinberg.

Intressant, medan 7 aprils avstående har en stor närvaro på Internet - mest på  regeringen sidor på webben - tog det tid tills denna författare hittade en regeringstjänsteman villig att hämta den, 7 oktoberhandlingen finns inte någonstans på nätet och är dold för allmänheten.

Enligt tjänstemannen var icke-offentliggörandet helt enkelt ett misstag från det amerikanska utrikesdepartementet. Men oavsett orsaken till "misstaget" ska bytet av underskrifter undersökas, särskilt med tanke på att det var Hillary själv som deltog i en PLO-associerad händelse  mindre än två veckor senare.

Den 20 oktober 2010 i Washington DC där koncernen har sitt huvudkontor, höll den amerikanska arbetsgruppen för Palestina (ATFP) sin 5: e årliga gala "Att skapa Palestina - den oundgängliga staten för fred"

I ceremonin deltog även ett antal dignitärer, inklusive: förre Saudiarabiens ambassadör i USA Turki al-Faisal, fd Vita husets stabschef och tidigare guvernör i New Hampshire John Sununu, och nuvarande medlem av USA: s kongress Darrell Issa.

De två senare var upptagna med flera andra nuvarande och tidigare regeringstjänstemän som en del av galans honorära värdkommitté, som inkluderar namn som USA: s tidigare utrikesminister och före detta USAs ambassadör till FN Madeleine Albright, USA: s senatorer John Kerry och Carl Levin, och USA: s representanthus Keith Ellison, Howard Berman, Gary Ackerman, Nita Lowey, Bill Delahunt och Dennis Kucinich.

Huvudtalare för händelsen var utrikesminister Hillary Clinton.

Under sitt anförande diskuterade fru Clinton hennes tidigare krav på en palestinsk stat. Hon sa, "Soms första dam kan jag ha varit den första personen någonsin i samband med en amerikansk administration som krävde en palestinsk stat och tvåstatslösningen. Detta mål är nu den officiella politiken i USA. "

Faktum är att i maj 1998 talade hon vid ett forum för arabiska och israeliska ungdomar, dåvarande första damen Clinton sade: "Ja, jag tror att det kommer att vara i det långsiktiga intresset i Mellanöstern för Palestina att vara en stat, att vara en stat som är ansvarig för sina medborgares välbefinnande, en stat som har ansvaret för att tillhandahålla utbildning och hälsovård och ekonomiska möjligheter för dess medborgare. "

Och även om det på den tiden ansågs vara  kontroversiellt, är det också sant att i dag är detta den officiella politiken hos den amerikanska regeringen.

.
SvD947 X685 SDS264 SvD475 HD DN272 Sk  

.

antisemitism antisionism judehat araber ClintonFredsförhandlingar IsraelJudeen Samarien Mellanösternkonflikten palestinska myndigheten palestinier Tvåstatslösning USA Västbanken....