Hur EU arbetar: frågar någon NGO de understöder,

EU:s Hamas fiasko exponerar trasigt system.

GERALD M. STEINBERG December 18, 2014, 10:47 8

Gerald M Steinberg Gerald Steinberg är professor i statsvetenskap vid Bar Ilan-universitetet och vd för NGO Monitor Följ eller kontakta: RSS
Website
Email blogs@timesofisrael.com

Domen från Europeiska tribunalen att slå ner på införandet av Hamas i EU:s lista över terrororganisationer, var, får vi veta, på grund av ett mindre tekniskt problem, och kan lätt korrigeras. Enligt domstolen var det ursprungliga beslutet 2003 inte byggt på en noggrann studie av bevisningen, såsom bussbombningar och andra handlingar av massmord som utförts av den palestinska gruppen. Snarare anmärker EU-domstolen att "de omtvistade åtgärderna inte bygger på handlingar som granskats och bekräftats i beslut av behöriga myndigheter utan på faktiska beskyllningar som härrör från pressen och Internet."

Men långt ifrån en mindre och irrelevant teknisk glitch, vilket hävdas av EU-tjänstemän, gav Hamas rättsfall ett efterlängtat fönster in i de systematiska misslyckanden från EUs utrikespolitiks beslutsfattande, särskilt när det gäller komplexa israelisk-arabiska frågor. Även en ytlig granskning av denna EU-politik utvisar i vilken grad slagord och myter, som upprepas av journalister och tjänstemän från människorättsorganisationer (NGO), ligger till grund för beslut om avgörande frågor om krig och fred. Och input från NGOs återvinns i sin tur genom printfärdiga pressmeddelanden och citeras av regeringstjänstemän. Resultatet är ent EU-genererad ekokammare, lättmanipulerad och avskuren från den verkliga världen.

Till exempel, förra året antog utrikesministrarna från EU, som agerar på rekommendationer från sina delegater i Bryssel, och leds av tjänstemän från Europeiska unionens yttre åtgärder med egna agendor, en politik för "riktlinjer" eller en form av ekonomiska sanktioner mot Israel. Detta är en del av en bredare kampanj för att tvinga Israel tillbaka till 1949 års stilleståndslinjer (felaktigt kallade  "1967 års gränser"), och, i teorin, införde de ett avtal som inte skilde sig från den palestinska berättelsen med dess uppvigling.

I och med denna långtgående politiska handling skapade EU inte en arbetsgrupp, höll offentliga utfrågningar, eller kallade expertvittnen med olika perspektiv. Istället tillverkades politiken om Israel inom byråkratin av Europeiska utrikestjänstens outsourcade processer, påståenden, fördomar och problematiska analyser av mäktiga NGOs, varav många är i sin tur finansierade av EU. Den stadiga dieten av NGO-publikationer förpackades i EU:s beskickningschefers rapporter (HoMs) för enkel matsmältning.

Misslyckandet i EU att ägna allvarliga resurser till den oberoende insamlingen av data och analyser är endemisk i många frågor.

Mycket av EU:s politik när det gäller Israel och konflikten görs genom att klippa och klistra i publikationer och skrifter från politiska grupper som kämpar, även på sådana komplexa och känsliga onråden som Jerusalem, gränser, mänskliga rättigheter, Beduineras landfordringar i Negev och status hos andra israeliska minoritetsgrupper. Påståendena i dessa grupper, i sin tur, är oftast baserade på hörsägen ("palestinska vittnesmål"), och, som i fallet med beslutet om Hamas 2001, från "rapporter i media och internet".

EU: s politik i fråga om Jerusalem - den mest volatila frågan för Israel - återspeglar också de patologier som exponeras av EGC domstolsbeslut om Hamas. EU:s uttalanden och politik och engagemang kring Jerusalem, som återigen stöder palestinska positioner, artikulerades i uppdragsrapporter under 2010, 2011 och 2012 av EU-chefer, där de går till Bryssel för bekräftelse. Dessa "rapporter" bygger också på outsourcing, och texterna är till stor del klippa och klistra från NGO-publikationer.

Till exempel avsnittet "Planering Rivning, vräkningar och Displacement" i rapporten 2011 avspeglar nära nog ett dokument som produceras av en politisk ytterlighets-NGO som kallas ICAHD (den israeliska kommittén mot husrivningar). Av de 10 påståenden som analyseras i detta avsnitt är åtta direkt hänförliga till ICAHD, en till Ir Amim (en annan icke-statlig organisation), och en till ett FN-organ som i sig är ett fordon för NGO. ICAHD demoniserar omoraliskt Israel med anklagelser om "apartheid", "etnisk rensning" och "fält-testning av vapen och taktik [på palestinier] som ska exporteras ... och ytterligare finslipar sin modell med ihållande kontroll av lager - Matrix of Control - i palestinskt laboratorium ". (Denna giftiga agenda hindrar inte EU:s ramverk EIDHR från att ge ICAHD € 169.661 mellan 2010 och 2012.)

Det finns många fler exempel på EU:s brist på due diligence - allt sorgligt efter ett liknande mönster av outsourcing politiken i frågor som är komplexa och kostnadskrävande, i synnerhet i samband med Israel, till institutioner och processer som saknar grundläggande ansvarskrav. Och det omvända är också sant - poster som inte finns på dagordningarna hos NGO och media
  saknas också eller har låg prioritet hos Europeiska utrikestjänsten och EUs listor. Medan en stor NGO-EU-struktur finns för att räkna varje centimeter av byggandet bortom 1949 Green Line "bosättningar", och för att stödja den flod av anklagelser om israeliska "krigsförbrytelser", finns det ingen sådan lobby eller ram för att rapportera om Hamas terrorism.

Mot denna bakgrund, medan det kan tyckas naivt optimistiskt, kanske EGC:s avgörande om Hamas och terrorlistan hos EU kan bli en utlösande faktor för EU att genomföra en omfattande revidering av beslutsprocessen i sin utrikespolitik . Även formulerad i termer som ett "tekniskt fel" är sådana misslyckanden systematiska och utbredda. För att börja reparera systemet, måste Europeiska utrikestjänsten och andra EU-organ ersätta beroendet av ytterlighets-ideologiska frivilligorganisationer med verkliga experter, bekanta med den komplexitet som går utöver myter och slagord.


Och min slutfråga är förstås - varför är så många av dessa ytterligheter attacker mot den Judiska Staten, inte mot terrorstater som Syrien. Kvarlevande nazister tror jag.

†palestinier †EU †EUrabien †Israel . . . . . ......