onsdag 10 juli 2013

Baracks plan B för Brödraskapet.

http://frontpagemag.com/2013/dgreenfield/baracks-plan-b-for-the-brotherhood/ 8 juli, 2013 

 Av Daniel Greenfield

Tahrir Square må ha fyllts upp med fyrverkerier efter Morsis fall, men det är alldeles för tidigt att räkna Muslimska brödraskapet ur spelet. Inte när dess bästa tillgång fortfarande sitter i Vita Huset.
391409_417502201634763_1708238149_n
Allt­efter­som Anti-Morsi-protester växte i inten­sitet, för­sökte Vita Huset att sälja brödra­skaps­pre­si­den­ten på en plan för nyval och en bredare koa­lition. Pla­nen  kom aldrig någon­stans och när militären rullat ut sin deadline, började Obama­admi­nis­tra­tionen sprat­tla för att avvärja det ound­vikliga.
Försvarsminister Chuck Hagel hoppade på telefonen till den egyptiska militären och visade sig vara ungefär lika effektiv som han hade varit under sin utfrågning. Statssekreterare John Kerry sågs senast ombord på sin yacht vid Nantucket. Det enda konsekventa med Obamas utrikespolitiska team är att de svävar någonstans mellan inkompetens och ineffektivitet. Men det beror på att de egentligen inte spelar någon roll.

 Kerry har lika lite att göra med utrikespolitikens beslutsfattande som sin föregångare. Liksom Hillary är Kerry ett "ansikte" att hållas upptaget med några låtsasarbeten, i detta fall den konkursade israelisk-palestinska fredsprocessen. De verkliga utrikespolitiska besluten hanteras av en nära krets av Obamarådgivare som aldrig behöver dansa genom en utfrågning. Hagel och Kerry är bara clowner som får ta skulden.

 Amerika under Obama har ganska lite politiskt inflytande. Dess enda verkliga inflytande över Egypten är utländskt bistånd. Oavsett hot från Hagel och Kerry till Kairo var det inte tillräckligt för att stoppa den egyptiska militären från att agera som skiljedomare i den politiska successionen för andra gången. Denna gång utan godkännande av Washington

 Plan A, den floppade planen att hålla Morsi vid makten med nya val och en koalition med några liberala individer.

 Plan B kan dock fungera. Plan B är planen att få Brödraskapet tillbaka till makten och det beror på användning av utländskt bistånd och internationella investeringar för att pressa den nuvarande regeringen till att rusa in i nya val så snart som möjligt.

 Under Mubaraks sista dagar fanns det en splittring om att pressa den egyptiska ledaren att kalla på val eller att tvinga hans omedelbara avgång.

 De utrikespolitiska proffsen ville att Mubarak skulle gå valvägen vilket skulle ha lett till en smidig övergång av makten och skulle ha gjort de liberala demonstranterna mer konkurrenskraftiga i ett nationellt val, men Obamas inre krets åsidosatte proffsen och krävde att Mubarak omedelbart avgick. De skyndade valen var en gåva till Muslimska Brödraskapet, den enda grupp med organisation som behövs för att tävla och vinna ett val med kort varsel.

 Med Morsi, plockade Vita Huset rutten med långsamt val som det hade avvisat med Mubarak. Nu när Morsi är ute, är Vita Huset åter med sitt krav på "snabba" val och en snabb och omedelbar överföring av makt. Uppmaningen till snabba val gynnar återigen brödraskapet. [Och Bildt som helt och hållet håller med, så han får tillbaka det Muslimska Brödraskapet. Hans kompis Erdogan håller med.]

 Men det finns mer i Plan B än bara rusade in i ett annat val som skulle äga rum snart nog för att präglas av Brödraskapets gatustrider och förfördelade repressalier snarare än av politik.

Obama gjorde ett uttalande där han inte bara uppmanade till snabba val, utan varnade också den egyptiska militären att "undvika godtyckliga arresteringar av president Morsi och hans anhängare". Det egyptiska rättsväsendet och polisen tycks i stort sett ha ignorerat hans ord, men den varningen är en del av Plan B:s strategi för att skydda det Muslimska Brödraskapets förmåga att konkurrera och vinna ett nytt val.

 Under sin korta regeringstid hade Morsi övervakat en regim som använt våldsamma miliser för att döda och tortera politiska motståndare. I vilket annat land som helst skulle detta ligga till grund för åtal. Men Plan B är beroende av att skrämma de egyptiska myndigheterna att göra samma misstag som Mubarak gjorde genom att låta Brödraskapet på fri fot än en gång.

 Obamas uttalande är unikt eftersom han inte erbjöd några sådana varningar efter att ha plockat ner Mubarak, trots att Mubaraks lojalister fortsatte att vara politiskt aktiva och det fanns ingen demokratiskt vald regering på plats.

 Som svar på den gemensamma och korrekta uppfattningen bland många egyptier att Obama stödjer det Muslimska Brödraskapet, utfärdade Kerry ett uttalande som säger, "USA avvisar kategoriskt de falska påståenden som sprids av vissa i Egypten att vi arbetar med specifika politiska partier eller rörelser för att diktera hur Egyptens övergång ska gå." [se t.ex. Obama Demands Peaceful Surrender to Brotherhood och US Ambassador to Egypt Vows to Apply Pressure to Support Muslim Brotherhood]

Men Obamas tidigare försvar av Brödraskapet tillsammans med implikationen att Egyptens bistånd var kopplat till dess behandling av det Muslimska Brödraskapet visar vilken lögn detta försvar är.

 Vita Huset vill fortfarande att det Muslimska Brödraskapet ska vinna. Det kunde inte avvärja de massprotester och militära aktioner som störtade Morsi, men dess Plan B är tänkt att rädda denna katastrof genom att bana väg för en andra omgång av Muslimska Brödraskapets politiska segrar.

 Vad Team Obama inte klarade av att göra före den militära deadlinen, hoppas de att kunna hantera under de kommande veckorna och månaderna allteftersom Egyptens nya regering kämpar med ekonomiska problem som kräver internationellt stöd. Medan Brödraskapets protester växer, kommer den nya regeringen att fångas i en kniptång. Och USA:s utrikesdepartement kommer att spela det välkända spelet och tvinga en sårad regering att göra eftergifter till sina värsta fiender i utbyte mot amerikanskt stöd.

 Dessa är de taktiker som vände över Kina till kommunistpartiet och Iran över till ayatollorna. Diplomaternas förräderi började inte år 2008. Det började långt tidigare och nådde sin topp under det kalla kriget. Och samma pålitliga taktik kommer att användas för att tvinga fram en andra seger för det Muslimska Brödraskapet.

 Plan B kräver att de egyptiska myndigheterna tvingas att göra två saker. Kalla upp val så snart som möjligt och undvik att arrestera eller åtala Muslimska Brödraskapets tjänstemän och medlemmar för deras talrika brott. Varje gång du ser Team Obama eller utrikesdepartementet utfärda ett annat uttalande som uttrycker bekymmer om protesterna i Egypten, uppmana en övergång till demokrati och fördömer gripandet av brödraskapets medlemmar, vad du egentligen ser är Plan B i aktion. [Och ett ljudligt eko från Bildt.]

 Plan A kunde inte hålla Morsi vid makten. Plan B har för avsikt att avsluta vad Obamas Kairotal började med, att föra Muslimska Brödraskapet tillbaka på tronen. [Läs Obama och det Muslimska Brödraskapet: märkliga sängkamrater? IiS3 ]

Nu när mlitärerna blivit av med Morsi kommer Saudiarabien och UAE gärna med ekonomisk hjälp. Samma stater är moderata nog att de planerar att samarbeta med Israel mot Iran. Det vore ironiskt om de gjorde det medan USA fortsätter att vela. UAE ger egyptierna en miljard dollars (lika mycket som EU gjorde häromdan, utan att det tjänade något till) och lånar dem två, 30.000 ton dieselolja kom ochså med i paketet. Saudierna kommer med 5 miljarder - så tillsammans nästan tio gånger som EU, i glädjen att ha givit Muslimska Bröderna en ordentlig spark i häcken. Bildt vill ha islamisterna kvar förstås. Han tror att det skjuter upp islamiseringen av vårt närområde en dag eller två. 

  Videoklipp där Morsi-anhängare skriker och vrålar att de ska sätta upp självmordsgäng och bränna kristna kyrkor. 


Skrivet av kl

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Tack för kommentar - jag godkänner när jag har läst den! Om den är värd att godkännas :)

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget ( Atom )